Hej! Jag är fett glad och fett pepp idag!

Jag har suttit med Mathilde vid matsalsbordet och vi har gjort våra läxor i ett par timmar. Så nu är jag klar med min matte, min SVT och min engelska. Jag har gjort 75 % av min historia  och har börjat på min essä om lycka i franskan (jag skriver att det bara är inbillning och att allt är hormonstyrt och uträknat av den som skapade människan).

Så med det känner jag mig nöjd och glad, för jag har verkligen gjort allting som jag kan göra utan hjälp av min dator för att översätta saker eller så. Men sen så har vi ju i uppgift att läsa den 155 sidor långa boken som skrevs år 1730 av en abbot också och dessutom göra massa äckliga jobbiga uppgifter som hör till den (typ analysera språket och sånt larvigt). Efter att ha tragglat med den ett tag för några dagar sen, vilket ni kanske kommer ihåg, så tror jag nästan att jag ska lägga allt krut på min fina essä och göra den jättebra och sen gå till Madame med de största hundögonen jag kan åstadkomma och berätta att boken var alldeles för svår. För jag kommer inte ta mig igenom den. Det är omöjligt. Och nej, den finns inte översatt till engelska heller. Det hade ju annars varit min räddning men sån tur kan man ju inte ha.

Fast jag tänker inte bli depp av det, för jag är fett duktig som gör allt annat och som fick 15/20 i fysik. Haha!

Bisous!